maolions

     Iförrgår hittades en zebra i parken som fastnat i en snara, som en lång stålvajer. Som tur var hade zebran ändå lyckats ta sig loss och satt inte fast på en viss plats, men själva snaran hade släppt från busken eller trädet den satt fast i och satt nu istället fast på zebran. 

     Så igår direkt efter frukost kom en veterinär som skulle hjälpa oss att "söva" zebran för att kunna ta loss snaran och passa på att ge lite medicin mot mask och fästingar. 

     Vi körde ut i bushen och försökte i 1,5 timme att lyckas komma nära nog för att kunna skjuta zebran med en bedövningspil. Men det är tydligen en svårare konst än man kan tro då rätt tryck i geväret måste ställas in beroende på hur långt ifrån man är djuret för att pilen ska komma tillräckligt långt utan att bara studsa av. Så ögonmåttet måste vara bra!

     Efter 3 försök gav vi upp då gruppen zebror som hon med snaran gick tillsammans med började tröttna på att vi följde efter dom i bil och till fots och försökte SKJUTA en av dom. De gick in i tätare bush och gömde sig från oss. 

     Efter lunch försökte vi igen. Det var 33°C och vi såg nästan INGA djur när vi körde ut i bushen, alla gömde sig från skuggan. Trots att AP har 113 zebror i parken såg vi inte fler än typ 10 på en hel timme, och det var såklart fel zebror. Det tog oss 1,5 timme av svettigt spanande från bilen för att hitta rätt. Veterinären sköt direkt från flaket på bilen där han satt och det tog två försök för att få ner zebran. När han väl träffat var zebran på marken efter bara två minuter och vi var tvungna att jobba snabbt!

     Vad de använde för att få ner zebran var en typ av morfin, 99 gånger starkare än vanligt morfin. Om vi människor får den här drogen på huden kan vi dö. Det var sjuka grejer vi hade att jobba med. De hade dock med motgift för både människor och djur. Anledningen till att man behöver såhär starka grejer för vilda djur är för att deras ämnesomsättning och allt det där är så SJUKT mycket snabbare än vår. Så trots 7ml av det där annars dödliga morfinet var zebran med lite motgift uppe och skuttade tillbaka till sin familj 3 minuter efter att vi kommit fram till den. Så ynka 5 minuter från träffad till "jag mår bra igen!". DET ÄR GALET.

     När vi kom fram till zebran var den ju fortfarande vaken, som den skulle, men den paddlade lite med frambenen, vilket är ett tecken på överdos (därav motgiftet, man vet ju inte EXAKT hur mycket zebran väger och hur mycket medicin den behöver). Så vi la en duk över ögat och stoppade bomull i örat, sen tog veterinären loss snaran, Willem gav medicin mot mask & fästingar, veterinären gav spruta med motgift och sen var det bara att vänta på att zebran skulle hoppa upp igen. Medans vi väntade duschade vi henne med kallt vatten för att lugna och motverka överhettning. Sen reste hon sig och sprang tillbaka till sin familj!

     Zebror är väldigt nyfikna djur så medans de andra jobbade på "vår" zebra gick jag mest och höll koll så inte henens familj skulle komma alltför nära! Och videon som Dani filmade från att vi kom fram till zebran och började jobba är alltså inte längre än 3 minuter lång. Snabbt jobbat! A job well done!