Nytt projekt: Hemlösa katter??

     Hej! Nu var det otroligt längesen jag skrev och jag har dessutom varken skrivit klart om Eriks & min resa till Polen eller ens nämnt att vi skaffat en van?? Men det får vänta för nu har vi (eller jag) ett nytt projekt här hemma: Hemlösa katter.. Eller ah, hemlösa är de egentligen inte då de bor i en ladugård här i byn. Aja, såhär är det dårå..
 
     I byn här där vi bor Erik & jag, så finns det en ladugård inte alls långt från vårt hus. Där springer det alltid runt massa katter och de förökar sig hej-vilt. Jag har länge funderat på om jag skulle ta tag i att fånga in och kastrera katterna där för att sedan hitta riktiga hem åt dom, men samtidigt har jag inte känt att det var min sak att göra för det bor faktiskt en liten bonde där som ställer ut mat åt katterna typ varje dag, fast inte mycket mer än så. 
     Men för ett par veckor sedan när Erik och jag gick förbi där hörde vi hur det skrek i gräset, där låg en liiiten liten kattunge som inte kunde vara mer än någon dag gammal. Ganska snabbt kom mamman dit, vilket var skönt att se. Så vi lät katterna vara och bestämde oss för att gå dit varje dag
 och kolla till ungen. 
 
     Två dagar efter vi hittat henne, kattungen vart en hona, så upptäckte vi att ögonen var helt grön-geggiga av nån typ av var. Så jag gjorde koksalt här hemma och när hon ytterligare en dag senare hade som ett lock av intorkat gojs över ögat tog jag faktiskt hem kattungen för att rengöra ögat. (Alltså ta hem henne någon timme för att rengöra ögonen och sen lämna tillbaka henne till mamman.)
     Det var så obehagligt att pilla med det och jag tyckte så synd om henne så tårarna på mig bara rann när jag försökte få bort all smuts... Där i början var jag i kontakt med veterinärer, som berättade att koksalt och ögondroppar var kattens största hopp och att det vore bäst om jag försökte ta hand om kattungen själv till en början. Dels för att de inte hade några akuta tider och dels för att det skulle behövts en omfattande behandling, som vore tråkigt för mig att betala om katten inte är min och eventuellt inte ens skulle överleva. 
 
     Men nu är vi här, två veckor senare och smissen gör framsteg. Vi tar hem katten så ofta vi hittar henne, rengör ögonen & ger ögondroppar, så får hon utforska köket här någon halvtimme-timme för att vi sen ska rengöra ögonen en gång till innan vi går tillbaka med henne till mamman. 
 
     Jag har även lyckats få kontakt med bonden som själv uttryckt att han tycker det blivit alldeles för många katter. Jag har förklarat att jag gärna hjälper honom med kastrering och omplacering av katter om han skulle vilja och det är väl dels därför jag skriver det här inlägget nu. Idag när vi hämtade lilltjejen upptäckte vi fyra andra kattungar (hela, rena & friska) uppe på ladans loft och såg sammanlagt elva katter runt ladugården... 
     Så planen framöver är att fortsätta ta hand om och "tämja" kattungen tills hon är stor nog att klara sig utan mamman, för att sedan avlusa henne och försöka hitta en hem åt henne ♥ Jag har även en liten "dröm" om att, senare i augusti när vi har ordentligt med tid till det, successivt börja ta in de större katterna och omplacera. Det finns minst en katt som är riktigt kärvänlig som nog skulle kunna tas om hand så snart man vet vart hon kan få bo.
 
     Så är det någon som känner att den skulle kunna ta sig an en katt, verkligen vill adoptera en katt istället för att "köpa nytt" eller vet någon annan som är inne på det spåret får ni jättegärna höra av er ♥ 
Och dela gärna det här inlägget!
 
PussHej
 
 
 
Livet | 2022, Adoptera katt, Hemlösa katt, Hemlösa katter, Katt, Katthem, Ögoninflammation | | 3 kommentarer |
Upp